i ungefär mittlen av januari  var jag på slutseminatium för mitt examensarbete.Det  var inget roligt, examinatorn totaltsågade mitt arbete och suckade och klagade,innan det hade börjat... Förutom jag, på slutseminariet var det två andra studenter som hade skrivit sitt examensarbete ihop. Exeminatorn hyllade mer eller mindre deras examensarbete och när deras arbete skulle tas upp på seminariet så  pratade eximinatorn väldigt ingående och intresserat om hur studenterna kunde förbättra sitt arbete om de ville... Ville de inte så var de godkända ändå. )Ska väl tilläggas att det var några saker  som de var tvungna att  ändra innan de blev godkända) Saken är den att eximatorn brinner för detta ämne och forskar själv inom det ämne som studenterna skrev om.

Tyvärr visade han tydligt att mitt examensarbete var ointressant och hade många fel och brister. Jag kan hålla med på en sak och det är grammatiken , många gånger skriver jag konstigt i examensarbetet. MEn han menade också på att jag hade för lite fakta mm..... Men det finns ju inte så mycket forskning om detta. Men skulle jag försöka förklara det för honom är det som att prata med en vägg....

Så nu sitter jag med kompletteringar på examensarbetet, känns motigt men vad gör man.... Nu när jag har skrivit att jag har kompletteringar så vet jag att det finns några personer i MIN Vänkrets som sitter och "gottar" sig.... varför kan man undra... men de vill tydligen inte att jag ska lyckas .... men de är små personer i mina ögon....

nu kom hjärtat hem .... skriver mer en annan dag...

nu är lägenheten på södergatan färdigstädad... äntligen..nu återstår bara besiktningen och att lämna nyklarna sen behöver man inte tänka mer på den lägenheten... ska bli riktigt skönt och bli av med den....

Än en gång en STORT TACK till min älskling Patrik för all din hjälp.... utan dig vet jag inte hur det hade gått....

ÄLskar dig mitt hjärta!!  <3

Jag har ju börjat söka en del olika jobb och sökt där jag gjorde min vft när jag gick lärarutbildningen för de behövde förskollärare. Nu igår så ringde  han och ville jag skulle komma¨på en första interjvu om två veckor och sen ev ytterligare en intervju till. Så det har blivit lite ljusare i alla fall för mig... Det gäller inte och ge upp men jag var nära att göra det denna gången, när ALLT gick i emot en.... men tack vare Patrik stöd så tänker jag inte ge upp och vill inte ge upp för våran skull.... jag tänker inte låta myndigheter krossa mina och patriks planer/framtidsplaner... det ska de inte få ta ifrån mej det med...det tänker jag se till....

just nu känns det så j-kla orättvist ... här försöker man göra nåt bra med sitt liv som att skaffa sig en bra utbildning, sen ska man straffas av myndigheter för att man måste komplettera och då bli man utan pengar. Får  se vad sista utvägen säger, men vill ju helst inte gå  ditt, men har tyvärr inget val nu.... ser det ut som.

Det som irriterar mig mest  att att andra kan få pengar fast de bara går och gör inget om dagarna, vissa skyller på fysiska och psykiska saker men ändå kan de leva ut på helgerna ....och även ha det gott på vardagarna... den ekvationen går inte ihop för mig... de har väl talets gåva eller så manipulerar de sin omgivning och myndigheter så man tror på vad de säger för att slippa göra något om dagarna...

och alla ni som är avundsjuka nu på mig, är ni glada nu... och jag vet vilka som är dessa personer.... men det ni aldrig kommer lyckas förstöra eller få oss att ändra på är min och patriks kärlek....

idag fortsatte jag och hjärtat och städa i lägenheten på södergatan.... vi var där igår med .... är så glad att patrik vill hjälpa mig med städningen annars hade jag fått tagit allt själv.... ingen som har erbjudit sig att hjälpa mig/oss... men men....

har hunnit med en hel del av städningen men har som sagt en del kvar....

nu kallar duchen.... sen blir det en lugn och skön söndagkväll....

 Från och med idag så är jag helt sambo med min patrik. Jag får min post hit och mitt namn står på dörren... Kändes riktigt bra när jag såg det .... det  jag / vi har kvar nu är lägenheten på södergatan som ska städas och besiktas. Det ska bli riktigt skönt och bli av med den. Visst jag har många bra och fina minnen med den lägenheten men tyvärr överväger de negativa och dåliga minnerna/ sakerna som hänt där... Nu vill jag bli av med den så jag kan ännu mer fortsätta mitt nya liv/kapitel och lägga det gamla bakom mig. Från och med nu är det mitt förlutna som jag helst inte vill tänka eller påminnd om mer.

sedan Patrik kom in i mitt liv för  lite mer än halvår sen så har mitt liv förändras på många sätt, mitt sätt att tänka och se på saker har också förändras. Inte för att jag ska dra upp det gamla igen men nu när jag tänker tillbaka på olika saker som hänt då så märker jag att jag ser dem grejorna på helt annat sätt än vad jag gjorde tidigare, vilket är skönt och det får mig att förstå varför det blev som det blev många gånger...

Nu ser jag bara framåt och ser ljust på framtiden. Tänker på en del planer som jag och Patrik har, och jag ser verkligen fram emot dem.... det är som jag sagt tusentals gånger till dig patrik, det är att jag har hittat "den rätta" nu... jag behöver verkligen inte leta mer... Det är med dig patrik jag vill leva och dela mitt liv med... det du och jag har är fint och vackert och det ska man vara rädd om..... älskar dig Patrik

25 juli 2011 kanske mannen i mitt liv

Idag har jag öppnat en ny blogg.... den nya platsen är:

http://marielle1982.bloggplatsen.se/

så det är här jag kommer skriva ifrån i fortsättningen

ha en bra dag!!